UFR Handbok
RUBRIKER
Den värld du möter
Vad lagen säger
Vad vill du och dina barn?
Att anlita en advokat
Familjerätterna
Vad gör PBU?
Hur dömer domstolarna?
Underhåll och avdrag för kostnader

UFR har här sammanställt tips och idéer för dig som behöver råd och stöd i vårdnads-, och umgängestvister.

När saker går snett
en värld du möter

Skilsmässor är ofta uppslitande. Hela tillvaron kan   ställas på ända och praktiska problem varvas med känslomässiga konflikter. Varje år separerar ca 30.000 sammanboende eller gifta föräldrapar i Sverige. Årligen berörs 40-50.000 barn av skilsmässor och separationer.

Sverige toppar också statistiken över skilsmässor i Europa. Mer än hälften  av alla förhållanden spricker inom loppet av några få år. Den lagstiftning vi har i Sverige idag matchar inte denna utveckling.

 I ca 2000 separationer och skilsmässor uppstår konflikt om vårdnad, boende och umgänge.

Enbart i Stockholm begärde 1440 par familjerådgivning under 1995, vilket kan sättas i relation till att det finns 233 familjerådgivare i hela landet.

Det är i första hand barnen som drabbas av konfliktsituationen. Många gånger bråkar föräldrarna om det mesta och uppslitande scener utspelar sig. Ingen önskvärd situation för någon, men trots allt sker det och barnen riskerar att komma i kläm.

Den här handboken riktar sig först och främst till föräldrar som söker en lösning på frågor rörande vårdnad, boende och umgänge med sina barn.

Som förälder har du ingen automatisk rätt till dina egna barn. Den svenska lagstiftningen ger exempelvis ingen förälder, som är skild/separerad,  rätt att träffa sina egna barn. Denna handbok riktar sig till alla de kämpande föräldrar som strider mot halsstarriga byråkrater, okunniga och oförstående domare eller oengagerade representanter för familjerätten. I handboken är de flesta exemplen från fäder som hamnat i kläm, men det betyder inte att kvinnor många gånger hamnar i samma typ av situationer.

Rätt och orätt

Låt oss slå fast det redan från början. Samhället är inte uppbyggt på ett sätt att alla har lika rätt, i vart fall inte i vårdnadstvister och umgänge. Den förälder som inte har vårdnaden eller inte har barnet stadigvarande boende hos sig har inga rättigheter.

Det är kanske inte vad myndigheter och politiker vill hävda, men de facto är det så. Är du en umgänges-rättsförälder, d v s en icke vårdnads-havare, är du alltså i underläge redan från början.

Det är utifrån denna situation som du nu ska försöka hävda din rimliga rätt till dina egna barn och att barnen har rätt till båda sina föräldrar.

Det lönar sig alltid att kämpa för barnen. Vinner du inte på kort sikt så vinner du på lite längre sikt. Och kom ihåg att ditt barn en dag har vuxit upp och kan du då visa på att du gjorde allt, stärks också familjetillhörigheten.

Men du kan ha en lång och mödosam tid framför dig. Det krävs tålamod, motivation, envishet, förhandlings-skicklighet, diplomati och det mesta hos dig som kan sättas på prov kommer också så att göras.

Ett felsteg i processen för vårdnad, umgänge och boende kan vara ödesdigert för utfallet. Det finns inget enkelt ”rätt sätt” att hantera de frågor som uppkommer i vårdnadstvister.

Ett problem är att lagen inte konkret definierar vad ”barnets bästa” betyder.

Eftersom varje vårdnadstvist är unik. är det i bland svårt att ge allmänna råd. Denna handbok försöker täcka in de områden som kan betraktas som mest allmängiltiga.

Vi råder dig att kontakta personer, föreningar (t ex UFR) med erfarenhet av vårdnadsfrågor och umgänges-tvister. De kan ge dig information om hur du bör agera i en viss situation.

 Vem fick vårdnaden?

En undersökning, gjord av social-tjänsten i Stockholm, publicerad i juni 1997 och där 70 vårdnadstvister i Stockholms Tingsrätt studerats, visar att modern i 70% av fallen blev vårdnadshavare och att fadern fick vårdnaden i 20%. I övriga fall handlade det om gemensam vårdnad, delad vårdnad eller om ett särskilt förordnande där exempelvis förmyndare utsetts.

Det är värt att notera att i 43% av de 70 fallen avgjorde domstolen tvisten. Den förälder hos vilken barnet bodde hos efter separationen fram till domslut fick oftast vårdnaden.

I undersökningen var det kvinnorna som i 80% av fallen tagit initiativet till separation/ skilsmässa.

Modern initierade den rättsliga processen  om vårdnad i 60% av tvisterna. Den vanligaste orsaken, enligt undersökningen, bland fäder att ansöka om enskild vårdnad var umgängesproblem.

Praxis

Det utvecklas en praxis, som i stort sett är allmänt vedertagen. Tidigare när frågan om vårdnad drevs i domstol har den förälder som inte har vårdnaden, liten eller ingen chans att få över vårdnaden.  Sker överflyttning av vårdnaden finns det alltid tunga skäl bakom såsom exempelvis missbruksproblem eller andra problem.

En ny praxis håller på att utvecklas efter det att lagen om vårdnad, boende och umgänge trädde i kraft den 1 oktober 1998.

Barnens rätt till föräldrar

Rent moraliskt kan tyckas att barnen har en absolut och lika rätt till sina föräldrar. Men i praktiken, d v s i vårdnadstvister, blir det inte på det viset. Samhällsapparaten är mycket ensidig till vårdnadshavarens fördel. Trots detta är det båda föräldrarnas skyldighet att se till att ett anständigt och vettigt umgänge finns mellan barnen och båda föräldrarna. Kontakten mellan barnen och föräldrarna är oerhört viktig för barnens välbefinnande och harmoniska uppväxt.

Det man måste tänka på, är att barnen en dag är stora och kommer att ställa frågor om varför det blev på det ena eller det andra sättet. Då ska man också kunna ge ett ärligt och bra svar.

Skilj på begreppen.

Det råder en del förvirring kring begreppen i vårdnadsfrågor. Här är några  ord som kan vara bra att känna till:

Vårdnadshavare är den person som har det juridiska ansvaret för barnet innebärande plikter mot och rättigheter för barnet.

Umgängesrättsförälder är den förälder som inte är vårdnadshavare men har rätt till umgänge med sitt barn.

Boförälder är den förälder som har barnet boende hos sig och där barnet är folkbokfört. Denne förälder räknas som den som har den dagliga/faktiska vården.

Underhållsskyldig förälder är den förälder där barnet inte är folkbokfört. Underhållsskyldig kan man vara oavsett vårdnaden eller inte. En förutsättning för att inte behöva betala underhåll är att man har gemensam vårdnad och att barnet bor minst 33% av tiden hos den underhållsskyldige.

Faktisk vård

Den person som dagligen sköter barnet.

Enskild vårdnad

Barnet har endast en vårdnadshavare.

Gemensam vårdnad

Barnet har två vårdnadshavare.

Ensamvård

Gemensam vårdnad råder men barnet bor och sköts mest av en vårdnads-havare.

Vid barnets födelse finns två vårdnadsformer:

1.   Föräldrarna gifta: Automatisk gem-ensam vårdnad.

2.   Föräldrarna ogifta: Enskild vårdnad för modern. För att få gemensam vårdnad krävs att faderskapet är fastställt samt att anmälan görs till folkbokföringen hos skatte-myndigheten.

Vad du bör tänka på som umgängesrättsförälder vid en skilsmässa.

Vi fokuserar här enbart på frågor som rör barnet. Frågor om vårdnad, boende och umgänge bör regleras.

Vårdnaden

·      Om vårdnaden ska vara enskild eller gemensam.

·      Om en ska ha det primära ansvaret eller om ansvaret ska delas lika.

Boende

·      Var barnet ska vara folkbokfört. (I den mån man kan påverka detta. Lokala Skattemyndigheten bestämmer detta som regel enväldigt).

·      Vid delat boende: I så fall hur ofta och hur länge hos respektive förälder.

Umgänge

·      Vilka tider som ska gälla.

·      Var hämtning och lämning ska ske.

·      Hur man gör vid oförutsedda händelser;

- Vid sjukdom

- Barnkalas, utflykter

- När barnet inte vill                       - etc, etc

·      Ombyte och kläder under umgänge.

Kostnadsfördelning

·      De dagliga kostnaderna

·      Dyrare presenter

·      Fritidsaktiviteter

·      Resor mellan föräldrarna

Information mellan föräldrarna

·      Hur kontakterna hanteras med skola, daghem och fritids.

·      Hur kontakterna hanteras med läkare, tandläkare, sköterska, kurator eller andra där barnet får vård eller hjälp.                                  

·      Om man avstår från umgänge - hur ska detta informeras?

·      Vad man gör för att förhindra att barnet spelar ut föräldrarna mot varandra.

·      Vilken kontakt barnet ska ha med den andre föräldern när denne inte är närvarande, exempelvis via telefon eller brevledes.

Barnets uppfostran

·      Vilka normer kan man enas om?

               - Läggtider

- Lördagsgodis

- Matvanor och tider

- etc, etc

·      På vilket sätt som den nya partnern, som respektive förälder lever ihop med, ska ha inflytande på barnet och dess uppfostran.

De ovan angivna punkterna kan betraktas som några av de mest nödvändiga att komma överens om, för barnets skull. Men i de fall tvisten är djup och långtgående, kommer umgängesrättsföräldern i praktiken inte att ha något att säga till om i dessa frågor.

Vad lagen säger

Det är föräldrabalkens kapitel 6 som reglerar frågor om vårdnad och umgänge med barn. Bestämmelserna revideras av och till, senast i oktober 1998.

Är föräldrarna gifta vid barnets födelse har de enligt lagen automatiskt gemensam vårdnad om barnet.

I dom om äktenskapsskillnad ingår inte frågor om vårdnad, boende och umgänge, såvida man inte uttryckligen begär det.

Är inte föräldrarna gifta med varandra när barnet föds blir modern ensam vårdnadshavare. Man har kallat detta ”moderskapspresumption”, d v s man utgår från att barnet behöver mamman mer än sin pappa.

Föräldrarna kan dock få gemensam vårdnad om båda föräldrarna anmäler detta till folkbokföringen hos skattemyndigheten. (Tidigare anmälde man detta till tingsrätten och senare till pastorsexpeditionen.) Anmälan kan exempelvis göras i samband med att man undertecknar faderskaps-bekräftelsen hos socialnämnden.

Men observera att faderskaps-bekräftelsen inte är detsamma som anmälan om gemensam vårdnad!

Så glöm inte bort att samtidigt med erkännandet av faderskapet, anmäla till skattemyndigheten att ni har gemensam vårdnad.

Vid en skilsmässa och separation består den gemensamma vårdnaden.

Om en förälder motsätter sig gemensam vårdnad, måste denne gå till domstol för att upphäva detta. Domstolarna kan döma till gemensam vårdnad mot en förälders vilja.

I lagen står det att domstolarna ska döma utifrån vad som är bäst för barnet. Domstolarnas vägledning är Föräldrabalkens 6 kapitel 1§ om barnens rätt till omvårdnad, trygghet och god fostran. 

Det står vidare att barnet ska behandlas med aktning för sin person. Domstolen ska vid sin bedömning av vad som är bäst för barnet även väga in behovet av en nära kontakt med båda sina föräldrar.

Detta är en vacker skrivning, men i praktiken har det en liten betydelse för både barnet och den förälder som inte har vårdnaden. Lagens skrivning lämnar möjligheter för tolkning på många olika sätt. Därför dömer också domstolarna efter praxis.

Lagen säger vidare att förälder som brister i omsorgen om vad som är bäst för barnet, kan fråntas vårdnaden och vårdnaden kan övergå till den andra föräldern. I praktiken är detta en skrivning som inte betyder speciellt mycket.

Det finns skrämmande exempel på misskötsel av barn, fall som varit så uppenbara att det inte i någon mening kunnat sägas vara vare sig rätt eller anständigt att låta vårdnaden kvarstå hos den ene föräldern, men där myndigheterna av olika, mer eller mindre svårförklarliga anledningar, ändå valt att låta vårdnaden kvarstå hos den tämligen olämplige föräldern.

Hur rättspraxis utvecklas

Rättspraxis utgår från vad Högsta Domstolen och Regeringsrätten dömer. Detta blir då vägledande för tings- och hovrätter.

Högsta Domstolen har på senare år betonat barnens rätt till goda relationer med båda sina föräldrar. Domstolen har i några fall låtit den gemensamma vårdnaden bestå, trots en förälders ovilja till detta.

Mål i HD T5206-98 är en prejudicerande dom.

Ny lag

I oktober 1993 beslöt regeringen att tillsätta en utredare för utvärdering av ändringarna i föräldrabalken.  Många turer har skett sedan dess men under 1998 fick föräldrabalken en ny skrivning.

vissa stycken innebär det att umgängesrättsföräldern kommer att få en stärkt ställning. Men i andra stycken innebär det ingen förändring. Vad som är bra respektive dåligt lämnas därhän i detta sammanhang.

Det man ändå bör ha i åtanke, är att där det inte uttryckligen sägs att en förändring skall komma till   stånd, där gäller troligtvis gammal praxis.

Ny praxis tar tid att utveckla och måste tröskas igenom domstols-väsendet innan det får någon slags allmängiltighet.

Många gånger kan det vara den enda vägen att gå till domstol, t ex  vid svåra konflikter, och då får man kanske finna sig i att umgänget blir ett minimum av tid.

Orättvist? Visst, men så fungerar systemet.

Den nya lagen som trädde i kraft 1998 fokuserar på vårdnad, boende, umgänge och kostnadsfördelning vid resor mellan föräldrarna. En stor fördel med den nya lagen är att domstolarna kan döma till gemensam vårdnad mot en förälders nekande.

Gemensam vårdnad döms dock inte med automatik. I förarbetena till den nya lagen sägs att hänsyn ska tas till ”speciella omständigheter”, d v s gemensam vårdnad ska inte komma ifråga där den ene föräldern är att betrakta som opålitlig eller inte är tillräknelig som vårdnadshavare. Vad detta i praktiken innebär är svårt att säga. Det är upp till den enskilde domaren att avgöra. Men våldshandlingar betraktas som mycket graverande.

Efter det att den nya lagen trädde ikraft 1998 är det lättare för föräldrar att komma överens utanför domstol. En skriftlig överenskommelse, med hjälp av de sociala myndigheterna, blir lika giltigt som ett domstolsbeslut. Domstolen ska, är det tänkt, träda in då konflikt mellan föräldrarna omöjliggör en frivillig överenskommelse.

Detta innebär också att de sociala myndigheterna i praktiken kommer att få större inflytande på vårdnad, boende och umgänge.

Du har alltid möjlighet att driva en rättsprocess om du inte är nöjd med utfallet av ett avtal men också om du vill förändra villkoren i ett avtal efter hand. Men då får du också räkna med att betala advokatkostnaderna. (Se mer om detta under rubriken ”Att anlita advokat”)

I nuvarande regelverk råder:

·      Eniga samboföräldrar kan få fastställd gemensam vårdnad genom ett gemensamt undertecknat  brev till skattemyndigheten, där man begär att gemensam vårdnad ska registreras.

·      Då föräldrar är oeniga om vårdnad, umgänge och boende kan antingen med hjälp av de social myndigheterna försöka komma överens om barnets vårdnad, boende och umgängestider. Eller  man kan stämma den andra parten inför domstol.(Kan göras i samband med äktenskapsskillnad då äktenskap föreligger. )

·      Vill man byta vårdnadshavare måste den andre parten stämmas inför domstol.

Speciella situationer:

Det finns omständigheter som bör tas hänsyn till och funderas över i en vårdnadstvist, såsom då det oförut-sedda inträffar. Här är några exempel:

Förälder dör:

·      Om gemensam vårdnad föreligger och en förälder dör, övergår automatiskt vårdnaden i sin helhet till den andre föräldern.

·      Om vårdnadshavare dör får umgängesrättsföräldern inte auto-matiskt vårdnaden om barnet. Socialnämnden i den kommun barnet är skrivet avgör då vem som ska få vårdnaden om barnet.

Försummelse

·      Socialnämnden kan begära ändring av vårdnaden och att barnet flyttas. Detta kan ske exempelvis när vårdnadshavaren är försumlig eller har missbruksproblem Barnet kan då också flyttas till annan än föräldrarna Det är vanligare att socialnämnden flyttar barnet om fadern har missbruksproblem än om modern har det.                                      

·      På senare tid har dock myndigheterna fått upp ögonen för problemen med umgängessabotage. Missköter sig vårdnadshavaren vid umgänge, finns det idag något större möjligheter att hävda sin rätt som umgängesrättsförälder.

Barnet bor på annat ställe

·     I det fall barnet en längre tid bott hos annan än sin vårdnadshavare kan socialnämnden i tingsrätt begära att vårdnaden ändras.

Vad vill du och dina barn?

I en skilsmässosituation är det viktigt att försöka reda ut begreppen och fastställa vad man själv vill med sig själv och sina barn.

Det är naturligtvis inte alltid så lätt när kanske det mesta i ens liv plötsligt blivit uppochnedvänt. Men det är inte mindre viktigt för det. Tvärt om, det finns beslut som måste tas ganska omgående. Andra saker kan vänta.

Är man gift och skilsmässan medför svåra konflikter bör man skyndsamt söka hemskillnad. Ur umgänges- och vårdnadssynpunkt kommer detta inte att få någon större betydelse. Men hemskillnad betyder att man också separerar de ekonomiska mellanhavandena.

Konflikt och samförstånd

Kan föräldrarnas mellanhavanden lösas utan konflikt är det självfallet det allra bästa. Om inte konflikten är alltför djup så försök att snabbt klara av eventuella mellanhavanden som rör umgänge, vårdnad och boende. En överenskommelse kan alltid ändras i ett senare skede, beroende exempelvis på förändrade livsomständigheter.

Men se till att upprätta alla avtal och överenskommelser på papper.

Är barnen så pass stora att de kan ge uttryck för önskemål, måste detta beaktas.

Kom ihåg att du alltid är förälder till ditt barn, även om föräldrarna skiljer sig. Barnen tycker lika mycket om båda sina föräldrar och barn söker som regel alltid, förr eller senare, sina rötter. Därför är det viktigt att inte manipulera barnet.

Det finns exempel på föräldrar som försökt muta barn med t ex husdjur och prylar eller till och med förtalar den andre föräldern, allt för att försöka separera barnet från den andre föräldern. Det finns experter som menar att förtal av den andre föräldern är det som kan orsaka mest psykisk skada hos barn. Förtal av den andre föräldern är tyvärr vanligt i  vårdnadstvister men måste upphöra om inte barnet skall ta skada.

Andra alternativ

Familjerådgivare och terapeuter kan vara ett alternativ till familjerätterna.

Skickliga rådgivare kan nå mycket bra resultat och t o m helt överbrygga motsättningar och konflikter, naturligtvis under förutsättning att parterna själva vill det.

För barnen är det också en självklar fördel att slippa utdragna bråk och konflikter mellan föräldrarna.

Nackdelen med privata alternativ är att det kostar pengar. Men kostna-derna ska vägas mot de kostnader man ådrar sig vid anlitande av advokat.

Att anlita advokat

I en vårdnadstvist som dras inför domstol kommer det juridiska ombudet in i bilden. Att anlita en advokat eller juridiskt ombud är förknippat med svårigheter. Han eller hon blir ditt ombud i den rättsliga processen och denne blir din ”sköld” mot att du inte förlorar alltför mycket.

Vi säger här ”förlorar alltför mycket”. I vårdnadstvister är det krig. Även om man vinner domen kommer ingen att  på sikt att vara en vinnare.

I advokatkretsar är uppdrag som rör vårdnadstvister ett av de lägst prioriterade målen och det område som advokater tycker är minst roligt att hantera.

Det är bl a därför det är viktigt att du själv lär dig så mycket som möjligt om frågor som rör vårdnad, umgänge och boende och att du tar stöd av eller får hjälp genom olika organisationer (t ex UFR).

Hur du väljer advokat

Skall du välja en advokat, försök ta referenser och kolla också upp advokatens rykte.

Du kan också gå till den lokala tingsrätten och läsa igenom domar som avkunnats i vårdnadsärenden. Du kan då jämföra advokaternas prestationer, t ex genom att se vilka advokater som tycks vinna de flesta målen.

När du listat några du tycker verkar vara bra, boka gärna ett möte med advokaten innan du anlitar denne. Ställ frågor om hur advokaten avser att hantera dina frågor innan du anlitar denne.

Vårdnadstvister är ett juridiskt avgränsat område, liksom exempelvis fastighets- eller skatterätt. Därför bör du se till att få en jurist som har erfarenhet av vårdnadsfrågor och vårdnadsmål. Under exempelvis låg-konjunkturen i början av 1990-talet fanns det fastighetsjurister som åtog sig vårdnadsmål, då deras marknad för fastighetsfrågor minskade drastiskt. Resultatet blev också  därefter.

Det kan vara en fördel att anlita en ung jurist som ännu ej hunnit bli advokat. Fördelen ligger i att unga jurister kan vara mer ”hungriga” och kan ha en starkare vilja att driva ditt fall. En erfaren, och kanske känd, advokat är inte alltid den bästa.

För en jurist som ännu ej blivit advokat är det meriterande att vinna domstolstvister. Och vinner en ung jurist i ett mål mot en motpart som har en känd advokat, är det ytterligare en fjäder i hatten.

Under alla omständigheter bör du se till att få ett juridiskt ombud som är engagerad i dig och ditt fall. Det kravet har du också rätt att ställa.

Det finns många advokater som tar in ”klienter” på löpande band, d v s du blir en bland många. Det gör att många advokater bryr sig litet eller inget alls om dig som person eller ditt fall.

I ett exempel från en känd advokatbyrå som hanterar vårdnadsärenden i Stockholm, blev en klient uppläxad av advokaten för att klienten ringde och ville prata. Advokaten avvisade klienten med att säga att han minsann hade 600 klienter och att han inte kunde stå på tå för just honom. Advokaten skulle själv bestämma omständigheterna för kontakt.

Detta synsätt bland advokater är tyvärr inte ovanligt. Således gäller det att försöka etablera sig som en prioriterad klient och inte bara en i mängden.

Du måste se till att bli juste behandlad. Det blir du enbart om du ställer krav. Glöm inte att du är kund och kunden har rätt att ställa krav.

Man bör känna till att det också finns ”finare” och ”sämre” advokater och jurister. I den juridiska världen råder en egen rangordning och hierarki. Jurister och advokater betraktas som finare eller sämre beroende på var de arbetar och vad de arbetar med. Jurister som arbetar med vårdnadsfrågor har en lägre rang i den juridiska världen.

Det finns exempel på hur föräldrar förlorat i domstol p g a av advokatens agerande, eller snarare brist på agerande eller på dennes dåliga rykte.

Det finns t o m de som gör gällande att domstolar betraktar vissa jurister och advokatbyråer som så dåliga, att klienter som bara av den anledningen att de anlitar dessa byråer eller jurister, kan råka få ett sämre utfall i domslut. Detta går naturligtvis inte att belägga. Men det finns all anledning att se upp när man väljer sitt juridiska ombud.

Kostnad för advokat

Advokater kostar mycket pengar. När nu den allmänna rättshjälpen tas bort i vårdnadstvister kommer den privata ekonomin att i de flesta fallen att belastas fullt ut. Detta kan bli mycket dyrt. Vissa försäkringsbolag har rättshjälp via hemförsäkringen.

Kontakta ditt försäkringsbolag för närmare information. Den allmänna rättshjälpen har skurits ned och merparten av kostnaderna, är det tänkt, skall hanters via hemförsäkringen.

Advokatkostnaderna, som det ser ut idag, för ett ”normalt” vårdnadsmål ligger på ca 30-50.000 kronor.

Den allmänna rättshjälpen medför en nackdel, man kan inte byta advokat hur som helst under pågående process. En fördel finns i fall du betalar ett ombud själv; missköter sig ditt juridiska ombud kan du lättare byta. Betalar man advokatkostnaderna själv får man dock räkna med beloppsnivåer som ovan nämndes.

Det kan också vara på plats med en varning i samband med advokatkostnaderna. Advokater, som andra konsulter, kan naturligtvis salta räkningarna.

I ett fall begärde en mycket känd advokat 55.000 kronor av sin klient i ett vårdnadsärende. Klienten i fråga tyckte inte alls att arvodet var skäligt, varför han bara betalade in 25.000 kronor och angav att detta var vad han var villig att betala. Till svar fick han att advokaten inte ansåg beloppet viktig att strida om, så betalningen accepterades.

I ett annat fall skickade en advokat en räkning på 300.000 kronor innan ens saken hunnit upp till huvudförhandling i domstolen.

Advokater brukar nästan aldrig på förhand ange vad fallen kommer att kosta. Dessutom har många advokater ett rent ekonomiskt intresse av att driva process i högre instanser, trots att de inser att ingen förbättring för klienten är möjlig.

Juridik vs mänskliga relationer

Ditt juridiska ombud bör vara sådant att denne inte bara betraktar ditt mål som en juridisk angelägenhet. Vårdnadsfrågor är först och främst inte juridiskt fråga, även om det svenska samhällssystemet väljer att hantera det så.

Det gör att ju skickligare ditt juridiska ombud är på att hantera relationsfrågor och överbrygga motsättningar desto mer fördel har du och ditt barn.

En rent mänsklig och socialt kunnig advokat bör vara en av huvudkriterierna vid ditt val av ombud.

Oftast är det inte juristens juridiska kompetens som är avgörande för utfallet i domstol, utan hur motiverad denne är att driva ditt mål.

Du bör också närmare ta reda på vilket ombud som din motpart använder sig av. Ryktet och kompe-tensen hos motpartens ombud kan vara avgörande för ditt eget val av ombud.

Advokaternas arbetssätt

Jurister och advokater är ofta inte mycket för att vilja prata med sina klienter. Advokater är inga man exempelvis ringer till hur som helst.

Efter ett eller ett par inledande samtal, vill ombuden inte ha så mycket personlig kontakt. Det mesta av kontakterna vill man ska föras per brev eller fax. Detta kan vara oerhört frustrerande för dig som ”klient”.

Men du har rätt att begära att få samtala med ditt ombud. Motsätter sig advokaten en direktkontakt kan det vara bättre för dig att byta ombud.

Du ska heller inte bli förvånad om ditt ombud och motpartens ombud har ett mycket kollegialt förhållande till varandra. Under exempelvis domstolsförhandlingar kan man se advokater stå och prata mycket kollegialt med varandra. Är man nybörjare i domstolsvärlden lär man sig snart att där råder vissa regler, kutymer och hänsynstaganden.

Exempelvis får en advokat inte prata illa om en annan advokat, oavsett hur dumt denne beter sig. Advokaternas egen organisation, Sveriges Advokatsamfund, reglerar bl a detta.

Några tips:

1.   Lyssna noga efter referenser på bra jurister.                                                      

2.   Är du man, försök få en kvinnlig advokat. Detta kan balansera ”det kvinnliga” som motparten representerar i en domstol.

3.   Försök hitta ett ”hungrigt” ombud som är beredd att slåss för dig.

4.   Se till att din advokat och du har en genomarbetad strategi och ett väl strukturerat material innan ni går upp i domstolsförhandling. Nöj dig inte med att advokaten konstaterar att han/hon har saken under kontroll. Planeringen är viktig.

5.   Undvik att ta frågor en åt gången utan samla ihop alla frågor du har inför din kontakt med advokaten. Försök att hellre få till stånd ett möte snarare än att prata per telefon.

Familjerätterna

Föräldrar säger tämligen samstämmigt att från familjerätterna kan man vänta sig litet eller inget stöd. Det finns t o m de som vill varna föräldrar för kontakterna med familje-rätterna. De som framförallt tycks råka illa ut hos familjerätterna är män som inte har vårdnaden om sina barn.

Anledningen till detta kan vara följande: På familjerätterna, eller de som är satta att sköta vårdnadsfrågor och familjeärenden, arbetar mestadels kvinnor. Dessa kvinnliga social-arbetare har lättare att sympatisera med kvinnor. Många gånger har socialarbetarna själva hamnat i skilsmässor. Det är då inte så svårt att förstå hur dessa kvinnliga socialarbetare väljer sina sympatier.

I den årsrapport för 1996 som Länsstyrelserna gett ut står det:  ” ….är det inte ovanligt att en av parterna känner sig missförstådd och på förhand ”dömd”. Det är företrädesvis pappor som känner sig åsidosatta i vårdnads- och utrednings-sammanhang.”

Är du en förälder finns det skäl för att varna för kontakterna med familjerätterna, det gäller oavsett om du är man eller kvinna.

Sekretess

Familjerätterna arbetar under sekretesslagens bestämmelser. Dessa är familjerådgivningssekretessen och socialtjänstsekretessen. Det stora flertalet av Sveriges kommuner arbetar under den senare sekretessen. Det innebär att samarbetssamtal inte kan få karaktären av familjerådgivning.

Enligt Vårdnadstvistutredningen (SOU 1995:79) arbetar endast 15% av landets kommuner efter familje-rådgivningssekretessen.

Familjerätterna upplyser sällan om vilken sekretess de arbetar under. Detta är medvetet, eftersom det stora flertalet föräldrar inte har någon aning om vilken betydelse de olika sekre-tesserna har. Här gäller det att se upp.

Arbetar familjerätterna under familje-rådgivningssekretess får social-arbetarna inte lämna ut uppgifter till annan verksamhetsgren inom social-tjänsten.

Vad denne socialarbetare får veta i samarbetssamtal får alltså inte användas i exempelvis en vårdnadsutredning. Familjerätterna har som regel inte folk så att de kan avsätta personer att arbeta under familjrådgivningssekretess.

Men se till att familjerådgivarna arbetar under familjerådgivnings-sekretess när ni inleder samarbets-samtal. Annars kan det bli förödande för dig som förälder.

Den andra sekretessformen är socialtjänssekretessen. Den innebär att allt som kommer fram i samarbetssamtal också kan användas av andra inom de sociala nämnderna, t ex i en vårdnadsutredning eller i andra yttranden.

Familjerådgivningssekretess är sekre-tess med stöd av 2st, 4§, 7kap i Sekretesslagen.

Socialtjänstsekretess är sekretess med stöd av 1 och 3st, 4§, 7kap i Sekretesslagen.

Samarbetssamtal

Familjerätterna och krismottagningar anordnar s k samarbetssamtal.

Socialtjänstlagen §12 säger:  ”Kommunen ska sörja för att föräldrarna kan erbjudas samtal under sakkunnig ledning i syfte att nå enighet i frågor rörande vårdnad     och umgänge (samarbetssamtal)”.

Dessa samtal är helt frivilliga men kan vara ett bra sätt att försöka överbrygga motsättningarna mellan mamman och pappan. Ju längre samtalen pågår desto större är chansen att man på frivillig väg också kan lösa de mest omedelbara konflikterna.

Det som bör has i åtanke är att samarbetsamtalen ska inriktas på barnet, inte på vuxenrelationerna. Samtalen ska skapa en grund för enighet om vårdnad, boende och umgänge.

I en inledande förhandling, (inför en vårdnadstvist) i domstol kan domstolen också förordna att samarbetssamtal ska genomföras innan domstolen tar upp en huvudförhandling. Det gör tyvärr inte samarbetssamtalen mer obligatoriska, fortfarande sker allt på frivillig väg. Men de som avbryter sådana samtal har naturligtvis tappat en del goodwill gentemot domstolen. Om detta har någon reell praktisk betydelse är mer tveksamt.

I de fall samtalen spårar ur och samtalen övergår i pajkastning och beskyllningar, är det lämpligt att du påtalar det för socialsekreterarna. Deras uppgift är bl a att se till att samtalen hamnar på en rimlig och vettig nivå.

Skulle det trots allt inte fungera i samtalen, kan det vara bättre att avbryta samtalen och begära av familjerätten att rådgivarna byts ut. Det är dock inte säkert att familjerätten går med på detta.

Dessutom är det heller ingen garanti för att du får en opartisk behandling. Det har förekommit att familjerådgivare som bytts ut, informerat sina efterträdare om fallet och på så vis redan innan de kommit in, varit påverkade och haft förutfattade meningar.

Samarbetssamtalen skall alltså föras på ett sätt så att du har kontroll över händelseutvecklingen och att socialsekreterarna inte använder uppgifter mot dig i ett senare skede. Därför är det viktigt att du redan från början markerar vilken sekretess som skall gälla för samarbetssamtalen.

Att tänka på vid samarbets-samtal

Det viktigaste för dig att tänka på vid samarbetssamtal är att vinna över socialsekreterarna på din sida. En lugn och sansad diskussionsnivå är ett absolut måste, även om detta kan vara mycket svårt.

Du kan begära att det finns både en kvinnlig och en manlig social-sekreterare med vid samarbets-samtalen. Detta för att minimera risken för könsdiskriminering. Säger familjerättens sig inte kunna uppbringa exempelvis en manlig socialarbetare kan du kräva att en sådan tillhandahålls från annat håll, t ex grannkommunen.

Det du säger i samarbetssamtal kan paradoxalt nog vara raka motsatsen mot vad du senare kanske begär i domstol. Men hos familjerätterna råder en annan måttstock.

Får du socialarbetarna på din sida kan vårdnadshavaren allt mer komma att framstå som den omedgörlige.

Det du alltid ska föra fram i samar-betssamtalen är barnets behov av båda föräldrarna, barnets behov av nära och täta kontakter med båda föräldrarna och att båda föräldrarna ska se till stimulera barnets kontakt med den andre föräldern.

Är den andre föräldern omedgörlig ska du framhäva att du är den som är garanten för att barnet får träffa båda föräldrarna.

När så småningom familjerätten ska skriva en vårdnadsutredning eller på annat sätt yttra sig, har du fått en bra start.

Du måste alltid vara mycket diplomatisk och förhandla mjukt, men med bestämda åsikter, som visar din bästa samarbetsvilja inför familje-rätten.

Det som ovan sagts om samarbetssamtal utgår ifrån att konflikten mellan föräldrarna är djup och oförsonlig och att det i så fall är en fråga om att ”vinna eller försvinna”. Kan konflikter lösas smidigt är detta att föredra för alla, framförallt barnen. Men i det fall inget annat återstår, gäller det att vinna och det är vad ovanstående beskrivning tar sikte på.

Vårdnadsutredning

Det är familjerätterna som är domstolarnas experter på hur den mänskliga aspekten av ett domslut skall fastställas. Domstolarna lutar sig i stort sett helt och hållet mot familjerätternas bedömning av vad som är barnets bästa, vårdnad, umgänge och boende. Domstolarna ger familjerätterna i uppdrag att komma med ett utlåtande. Detta utlåtande kan vara exempelvis en vårdnadsutredning. Och vårdnads-utredningen är vägledande och oftast helt avgörande för domstolarna vid senare domslut. Det betyder också att du måste se till att i möjligaste mån få med din version av verkligheten i denna utredning.

Detta är en mycket delikat uppgift. Har de sociala nämnderna på förhand tagit ställning mot dig är utsikterna små för dig att få något gehör. Därför är det av yttersta vikt att du intar ett mycket diplomatiskt beteende i alla kontakter med de sociala nämndernas och familjerättens representanter.

Glöm aldrig bort att familjerätten har frihet att tycka vad de vill. Att gå till Familjerätten innebär inte att du som förälder med automatik erkänns någon rättighet. Familjerättens folk har inga normer för rätt eller orätt, utan kan i princip tycka vad som helst.

I det fall samarbetssamtal genomförts och avbrutits p g a konflikt, är det inte lämpligt att låta samma familje-rådgivare också genomföra vårdnads-utredning. Därför är det viktigt att se till att samarbetssamtal genomförs under rätt sekretess, d v s familje-rådgivningssekretess.

Anledningen är att socialarbetarna nu fått en ganska stor insyn i ditt privata liv. Är du dessutom man och umgängesrättsförälder finns här anledning att se upp. Den kvinnliga delen av sociala nämnderna betraktar i många fall män som besvärliga och i utlåtandena beskriver de ofta män i mindre positiva ordalag.

Man bör ha en förståelse för och insikt om att familjerätternas makt i dessa sammanhang är total. Familjerätternas rapporter kan skrivas på ett mycket raffinerat sätt så att du som förälder t o m kan utestängas från allt umgänge med ditt barn eller att du bara får träffa barnet med en kontaktperson.

Vilken förälder som drabbas eller inte drabbas kan man inte säga på förhand. Systemet är  mycket nyckfullt.

Vårdnadsutredningar har tidigare genomförts ganska slentrianmässigt. Enligt den nya lagen från 1998, sägs att vårdnadsutredningar mer ska fokusera på barnets behov. Barn kan höras av rätten för att kunna klarlägga barnets inställning om det inte är olämpligt eller det är uppenbart att barnet tar skada av detta. Detta har hittills tillämpats mycket restriktivt av domstolarna. Barnets ålder och mognad avgör om barnet ska höras eller inte.

Exempel på utlåtande:

Barnet kan också höras av exempelvis familjerätten som sedan ger ett utlåtande till tingsrätten. Dessa samtal utförs då av någon eller några socialsekreterare. Vill social-sekreterarna misskreditera någon förälder kan man tillskriva barnet uttalanden det påstås ha sagt.

 

I ett fall från 1997 samtalade socialsekreterare med en sexårig pojke. I rapporten som följde, blev yttrandet följande:

”Erik säger även att ibland skulle han vilja vara kortare tid hos pappa än hela helgen och att umgänget skulle vara var tredje helg istället för varannan helg”.

Samtalet genomfördes i vårdnads-havarens närvaro, och vårdnads-havaren var vid tillfället stämd för umgängessabotage. En sexårig pojke har inte nått en sådan mognad att han  kan relatera tidsbegreppen som familjerätten skriver. Men hur absurd skrivningen än är, kan familjerätten skriva sådana saker.

Exempel på vårdnadsutredning:

En vårdnadsutredning är inget objektivt dokument. Vad social-arbetarna föreslår är nyckfullt. Rekommendationerna i en vårdnads-utredning beror i stort sett på vilken förälder socialarbetarna fattat tycke för och vilken man vill missgynna.

Ett exempel kan illustrera detta. Nedan listar vi några tänkbara punkter som är plus och minus för mamman och pappan:

                            Pappa      Mamma

Barnet bor hos                                +              -

Positiv till gemensam vårdnad      +              -

Förälderns arbetstider                     -               +

Barnet är minderårigt                      -               +

Vem har dagligen skött barnet      -               +

Vem har det jämnaste humöret    +              -

Utfallet av en vårdnadsutredning kan då bli följande sätt:

1.   Om socialarbetarna vill att pappan ska få vårdnaden betonas vikten av att barnet får bo kvar. Pappan är positiv till gemensam vårdnad och till ett samarbete. Barnet är harmoniskt i den nuvarande miljön. Till mammans nackdel sägs då att hon har flyttat. Det nya hemmet är en okänd plats för barnet och inga lekkamrater finns. Hon är inte samarbetsvillig och hon betraktas som ojämn i humöret ( det räcker att hon vid ett tillfälle har fått ett raseriutbrott).                                                              

2.   Om socialarbetarna däremot vill att mamman skall ha vårdnaden, säger man att mamman sköter det dagliga arbetet och hon har varit den som varit ledig för att sköta barnet. Barnet är minderårigt och det gör att det är lämpligt att mamman fortsättningsvis också sköter barnet. Mammans arbetstider passar väl med barnets behov och att barnet ej får för långa dagar på dagis. Pappan däremot har inte tid att engagera sig i barnet. Han arbetar mycket och har oregelbundna tider och det är därför oklart om han klarar av att vara vårdnadshavare.

Det ovan beskrivna är exempel på hur socialarbetarna anpassar verkligheten beroende på vem man bestämt sig för att gynna och missgynna.

Tips

Misstänker man att socialsekreterarna inte är opartiska vid vårdnads-utredningens genomförande, kan det vara värt att själv dokumentera vad som sägs och föra ett protokoll över samtalen.

När socialsekreterarna gör hembesök kan det också vara befogat att föra anteckningar. Många föräldrar har vittnat om socialsekreterarnas partiskhet. I åtskilliga fall har det visat sig att socialsekreterarna förvränger bilden av barnet och umgängesförälderns lämplighet som vårdnadshavare. Därför kan det vara bra att vid ett senare tillfälle kunna visa på om direkta lögner och snedvridning av verkligheten förekommit.

Vad bör komma fram i vårdnadsutredningen?

Man vill ha fram barnets möjlighet att få en social trygghet. Därför måste du visa på vilka kompisar, lekkamrater, släkt och vänner som barnet har i din närhet. Detta för att styrka att du har en ”social struktur” runt dig och att barnet också hamnar i en trygg miljö.

Tänk på:

·      När du har kontakt med familjerätterna inom kommunen, vilken sekretess du vill ska gälla.

·      Vilka socialsekreterare du har att göra med.  (Ta reda på fakta om denne såsom exempelvis erfaren-het, utbildning, ålder och inställ-ning)

·      Om inte både en kvinna och man deltar vid samtalen så har du rätt att kräva det!

·      Ta reda på om dessa social-sekreterare också ska göra eventuell kommande vårdnadsutredning.

·      Ta reda på om socialsekreterarna avser att träffa föräldrarna till-sammans eller enskilt.

·      På vilket sätt som barnets inställning tillvaratas. Hur socialsekreterarna får reda på barnets inställning. Om barnet kommer att höras med bara en förälder, båda föräldrarna eller ingen förälder närvarande.

Ny lagstiftning

De sociala nämnderna har fått större inflytande vid separationer efter den nya lagen från 1998.

Meningen är att föräldrar vid skilsmässa ska kunna skriva ett avtal som reglerar vårdnad, umgänge och boende.

Detta avtal kommer att bli lika bindande som om en domstol avkunnat en dom.

Där barnet har sin hemvist, d v s där barnet är folkbokfört, blir avgörande för vilken socialnämnd som upprättar detta avtal.

Den familjerådgivare som medverkat vid samarbetssamtal kommer också att bli involverad i avtalet.

Det man bör ge akt på här som förälder, är att noga se till att juridiskt kunniga personer deltar. Kan inte familjerätten ta fram en sådan person, bör du själv överväga att låta en juridiskt kunnig person granska avtalet innan du skriver på.

I det fall föräldrarna inte kan enas kan man alltid få sin sak prövad i domstol på sedvanligt sätt.

Avtalet som görs med hjälp av de sociala nämnderna är tänkt för främst de föräldrar som själva kan komma överens.

Några tips

Samarbetssamtal behöver inte göras i kommunal regi. Det finns också andra som kan anordna samtal.

Landsting, församlingar och kyrkliga samfälligheter kan erbjuda samar-betssamtal. Misstänker du de kommu-nala nämnderna för partiskhet, kan alternativet vara att söka samarbets-samtal i ett annat forum.

Landstingens omsorgsnämnd har familjerådgivning som kan vara behjälplig.

Svenska kyrkan ordnar också samtal genom en egen familjerådgivning.

Privata rådgivare och familjeterapeuter finns likaså. Ett råd är att ta referenser och be att få deras taxor innan du anlitar dem.

Även vissa typer av ideella föreningar kan ställa upp med samtalspartners och rådgivare i tvister.

Några andra tips:

Om du under pågående samtal eller vårdnadsutredning misstänker att kontakterna med de sociala nämnderna håller på att gå snett måste du agera för att säkerställa minsta möjliga skada. Några förslag till åtgärder:

1.   Ta med dig en av dig betrodd person som får agera vittne till vad som sägs. Detta fungerar bara om du ensam har kontakt med familjerätterna och inte vid exempelvis samarbetssamtal.

2.   En annan åtgärd kan vara att själv skriva protokoll eller på annat sätt dokumentera vad ni har sagt på det senaste mötet för att sedan skicka detta protokoll till din kontaktperson på nämnderna, med en begäran om att verifiera att det ni avhandlat också stämmer med ditt protokoll.                                    

3.   I samtalen med socialarbetarna påtalar du dina positiva sidor. Du kan nämna motpartens nackdelar, utan att för den skull svartmåla. Motparten beskriver du på ett positivt sätt i frågor som inte rör vårdnadsfrågan, t ex klädsel, fritidsintressen etc. En positiv beskrivning av din motpart stärker din trovärdighet och att du är den som är beredd att samarbeta.                              

4.   Du kan hos familjerätterna ta del av alla anteckningar som rör dig själv. Detta gäller också tjänste-anteckningar som socialarbetarna gjort. Anteckningar om ditt barn får du inte del av med mindre att du har gemensam eller enskild vårdnad.                                     

5.   Misstänker du socialarbetarna för partiskhet kan du anmäla dem till Justieombudsmannen, JO. Därefter kan du begära att få socialarbetarna utbytta.

Kom ihåg att de sociala myndigheterna själva bestämmer vad som ska stå och vad som ska utlämnas i en rapport till domstolen.

Därför är det viktigt att du under samtalen försäkrar dig om att socialarbetarna verkligen förstått dina ståndpunkter, så markera dem tydligt.

I det fall du känner dig förfördelad i en rapport har ditt ord i sammanhanget ingen betydelse. Därför kan det finnas en viss möjlighet att med protokoll eller ett vittne hävda din ståndpunkt i domstol.

Som du märker har familjerätterna en stor makt över ditt liv i sådana här situationer.

Men framförallt - stå på dig - och ge inte upp, även om du tycker att familjerätterna behandlar dig illa.

Sekretess inom socialtjänsten

§4 kap 7 SekrL (Sekretesslagen) 1980:100 anger att sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon denne närstående lider men. Denna lagparagraf hindrar obehöriga att ta del av handlingar.

Allmänna råd från Socialstyrelsen 1994:3 slår fast att det är viktigt att det råder öppenhet mellan klient och handläggare så att klienten får förtroende för socialtjänsten. §52 SoL (socialtjänstlagen) säger att du bör hållas underrättad om de journalanteckningar och andra anteckningar som förs om dig. Enligt förarbetet till lagen används ordet bör därför att man har insett att det kan finnas praktiska svårigheter. Lagen säger klart att det är frågan om en fortlöpande informationsprocess. Undrar du över vad socialtjänsten skriver och tänker om dig bör du begära att få se handlingarna med hänvisning till §52 SoL. Har du vårdnaden om ditt barn får du även se vad som skrivits om barnet.

Har socialförvaltningen skrivit felaktigheter i sina anteckningar är de skyldiga att korrigera dessa fel i fall du påtalar det.

Om det pågår ett mål eller ett ärende i domstol eller hos myndighet (tex socialförvaltningen) har du enligt 1 st §5, 14kap SekL, rätt att se allt utom det som anses vara av synnerlig vikt att det inte röjs. Är det så ska du ändå upplysas om vad materialet innehåller. Förlorar du vårdnaden om barnet genom ett interimistiskt beslut i tingsrätten, uppstår den märkliga situationen att du inte längre anses vara part i mål eller ärende trots att målet eller ärendet fortfarande pågår. Du blir alltså obehörig i målet eller ärendet som rör ditt barn.

Hur stor är Familjerätternas makt?

  Här är ett exempel från 1997:

 En pappa har under många år slagits för att få umgänge med sin dotter. Umgängessabotage har förekommit i stor omfattning. Detta trots att pappan har, inte mindre än nio (!) domar i Länsrätten till sin fördel.

 Det omfattar bl a vitesföreläggande med successivt höjda vitesbelopp, polishämtning, krav på att mamman skall låta pappan få helgumgänge osv.

  Trots allt detta skriver Familjerättens representant följande i ett brev till tingsrätten: ”Att inte umgänget fungerat, kan inte modern lastas för”.

Samme pappa har tagit initiativet till att få till stånd s k nätverkssamtal, för att få mamman på bättre tankar. Nätverkssamtalen innebär att föräldrarna får ta med sig vänner, bekanta och släktingar till samtalen för att de på så sätt skall hjälpa till att lösa upp knutarna i relationen mellan föräldrarna. I brevet från Familjerätten beskrivs pappans medföljare så här: ”Till detta inbjöd fadern manliga vänner, som var rättshaverister, pedofiler och män dömda för sexuella övergrepp på barn”.
De medföljande vännerna är inte misstänkta för något brott mot barn och än mindre har de varit dömda.

Detta är ett fall som visar hur stor makt Familjerätterna har. De kan formulera sina underlag och göra vilka bedömningar som helst och behöver inte bekräfta på något sätt att uppgifterna stämmer med verkligheten. Till saken hör också att brevet från Familjerätten i ovan nämnda fall baserade sig på anteckningar från ett socialdistrikt. Socialarbetaren på Familjerätten hade i detta fall inte kontrollerat uppgifternas sanningshalt eller på annat sätt försökt ta reda på fakta.

Familjerätterna kan alltså, i princip, sätta sig över ett domstolsbeslut.

Vad gör PBU?

PBU står för Psykiska Barn- och ungdomsvården och sorterar under landstingen. PBU är en instans som bl a utreder barnens situation om man befarar att de far illa. Misstänker myndigheterna att barn far illa kan exempelvis tingsrätten eller de sociala nämnderna begära att barnets situation granskas av PBU.  

Är man umgängesrättsförälder upplevs kontakten med PBU som en mycket sluten myndighet. PBU består av psykologer och kuratorer som ska vara specialister på barn.

Vårdnadshavare har som regel bättre tillgång till PBU. Undersökningar som görs sker närmare vårdnadshavaren än umgängesrättsföräldern. Det betyder att du som umgängesrättsförälder lätt kan komma att hamna utanför processen.

Men det finns hjälpmedel. Precis som i fallet med familjerätterna måste du veta vad du vill när PBU kopplats in.

Då måste man stå på sig och kräva information. Psykologerna får inte undanhålla information. Hänvisar PBU i svepande ordalag till sekretess, skall du begära att de preciserar vilken paragraf de hänvisar till. Då brukar PBU vika sig.

Det finns en Kammarättsdom i Stockholm från 1997, som visar på att umgängesrättsföräldern har denna rätt till information.

Är du inte nöjd med den psykolog som utför undersökningen på ditt barn kan du alltid begära att få denne utbytt. Då vänder du dig till Förtroendenämnden i kommunen och begär detta.

Förtroendenämnden är en fristående instans bestående av politiskt tillsatta ledamöter. Dit kan man vända sig och få hjälp. Men Förtroendenämnden har inga disciplinära befogenheter.

De senaste åren har också psykologer vid PBU i en snabbt stigande takt blivit fällda också hos Sveriges Psykologförbunds Etikråd.

Om du kan påvisa fel, partiskhet, försummelse och misstag hos psykologen på PBU har du alltid möjlighet att anmäla denne till Psykologförbundets Etikråd. Vi rekommenderar dig att överväga denna möjlighet. Dessutom bör du självfallet i dessa lägen se till att psykologen också byts ut.

Under de senaste åren har en rad psykologer blivit prickade, av Sveriges Psykologförbunds Etikråd, för dåligt agerande under exempelvis vårdnadstvister. Antalet prickningar av psykologer ökar stadigt.

Ett fall ur verkliga livet:

En vårdnadshavare ville inte att barnet skulle ha något umgänge med den andre