GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA SPECIALKOMMITTÉN
I KANADA FÖR VÅRDNAD AV SAMT UMGÄNGE MED BARN
December1998

 

FÖR BARNENS SKULL
REKOMMENDATIONER I SAMMANDRAG
1.
 Kommittén rekommenderar att skilsmässolagen kompletteras med en inledning som innehåller hänvisningar till relevanta delar i Förenta Nationers konvention om barnets rättigheter.
2.
 Kommittén erkänner att samhörigheten mellan föräldrar och deras barn inte upphör vid separation eller upplösning av äktenskap och rekommenderar därför att skilsmässolagen kompletteras med inledning som innehåller grundsatsen att separerade föräldrar och deras barn är berättigade till en nära och fortlöpande samhörighet.
3.

Kommittén rekommenderar att det är i enlighet med barnens bästa att

  • de har möjligheten att ge till känna sin åsikt närhelst man fattar beslut om föräldraskap som berör dem;

  • de vars föräldrar separerar ges möjligheten att uttrycka sina synpunkter till en för ändamålet yrkesutbildad person som har till uppgift att se till att dessa synpunkter ges till känna för domare, bisittare eller medlare som beslutar eller förmedlar vid beslut om delat föräldraskap;

  • en domstol har befogenhet att uppdra åt en intresserad tredje part, till exempel en medlem i barnets storfamilj, att stödja och representera ett barn som får svårigheter under föräldrarnas separation eller skilsmässa;

  • den federala regeringen samarbetar med provinser och territorier för att säkerställa att den nödvändiga infrastrukturen, procedurer och resurser finns tillgängliga för sådana konsultationer vare sig beslut fattas med stöd av skilsmässolagen eller provinsiell lagstiftning; och

  • vi erkänner att skilsmässobarn har behov av och rätt till domstolars skydd enligt deras medfödda domsrätt.
4.
 Kommittén rekommenderar att, när domstolen så anser, domare är bemyndigade att för skydd av barnets bästa utse juridisk rådgivning för barnet. När sådan rådgivning har bestämts måste det ges till barnet.
5.
 Kommittén rekommenderar att termerna ”vårdnad och umgänges” inte längre skall användas i skilsmässolagen och att betydelsen av de båda termerna integreras och ges till den nya termen ”delat föräldraskap”, vilken skall inkludera all betydelse, rättigheter, skyldigheter, och lagens och förordningars tolkning förkroppsligad i termerna ”vårdnad och umgänge”.
6.

Kommittén rekommenderar att skilsmässolagen kompletteras så att definitionen för ”vårdnad” utmönstras och att definitionen för ”delat föräldraskap” inmönstras så att den avspeglar den betydelsen som kommittén tillskriver denna termen.
7.

Kommittén rekommenderar att den federala regeringen samarbetar med provinser och territorier för motsvarande ändring av terminologi i provinsiell/territoriell familjelagstiftning.
8.
 Kommittén rekommenderar att ”doktrinen om underåriga” som vägledning för beslut om föräldraskap utmönstras.
9.

Kommittén rekommenderar att båda föräldrar till ett barn erhåller information och dokument avseende barnets utveckling och sociala aktiviteter, såsom dokument från skolan, läkarjournaler och annan relevant information. Skyldigheten att lämna ut sådan information bör utsträckas till skolor, läkare, sjukhus och andra som genererar sådan information eller dokument, så även till båda föräldrar, såvida domstol inte har bestämt annorlunda.
10.
 Kommittén rekommenderar att alla föräldrar som söker avgörande om föräldraskap, såvida det inte redan finns någon överenskommelse mellan dem, skall delta i ett utbildningsprogram för att hjälpa föräldrarna att förstå hur föräldrar och barn reagerar efter en separation, barnens behov för utveckling vid olika åldrar, fördelarna med att föräldrar samarbetar efter separation, föräldrars rättigheter och skyldigheter, och möjligheter till och fördelarna med förmedling och andra former av konfliktlösning, om sådant finns tillgängligt. Innan det är möjligt för föräldrarna att fortsätta med målet om föräldraskap bör de avkrävas intyg över genomgången postseparationsutbildning. Det bör inte krävas att båda föräldrar är samtidigt närvarande vid förhandlingar.
11.
 Kommittén rekommenderar att separerande föräldrar uppmuntras till att själv komma fram till plan för föräldraskap eller ta hjälp av en utbildad förmedlare eller av någon alternativ form av konfliktlösning, en plan för föräldraskap omfattande uppgifter om varje förälders ansvar för boende, omsorg, beslutsfattande och ekonomiskt stöd för barnet, tillsammans med plan för lösning av konflikter mellan parterna. Planer för föräldraskap måste även stipulera att föräldrar delar på information över barnets hälsa, utbildning och annan information som har samband med barnets utveckling och sociala aktiviteter. Alla domar och beslut om föräldraskap bör vara i form av planer för föräldraskap.
12.
Kommittén rekommenderar att relationen mellan barn och dess mor- och farföräldrar, hel- och halvsyskon och andra medlemmar i storfamiljen anses vara av vikt och att åtgärder för bevarande och främjande av dessa relationer, om de är för barnets bästa, inkluderas i planer för föräldraskap.
13. Kommittén rekommenderar att justitieministern strävar att det fogas till skilsmässolagen att parter som vänder sig till domstol för dom/beslut om föräldraskap skall till domstolen inlämna plan för föräldraskap.
14. Kommittén rekommenderar att separerande föräldrar uppmuntras att delta i minst ett samarbetssamtal för att underlätta utformning av plan för föräldraskap för deras barn. Med tanke på den effekt som familjevåld har på barn bör förmedling och andra metoder än rättegångar användas för att avskärma och identifiera våld. Där det bevisligen har tidigare förekommit våld av den ena föräldern mot den andra eller mot barn bör alternativa metoder för konfliktlösning användas för att ta fram plan för föräldraskap när säkerheten är tryggad för den personen som har varit offer för våld och där risken för våld har upphört. Den färdiga planen för föräldraskap måste fokusera på föräldraansvar för barnet och innehålla mått och steg för föräldras och barns säkerhet.
15. Kommittén rekommenderar att skilsmässolagen kompletteras så att beslut om delat föräldraskap görs enligt avsnitt 16 och 17 med utgångspunkt från barnets bästa.
16. Kommittén rekommenderar att beslutsfattare inklusive föräldrar och domare tar i beaktande en förteckning över kriterier för bestämmande av vad som är till barnets bästa och att i denna förteckning inkluderas.
16.1 Den relativa styrkan, beskaffenheten och stabiliteten i relationen mellan barnet och varje person som är berättigad till eller söker beslut av föräldraskap till barnet;
16.2 Den relativa styrkan, beskaffenheten och stabiliteten i relationen mellan barnet och andra medlemmar i barnets familj som bor tillsammans med barnet, samt personer som deltar i barnets omsorg och uppfostran;
16.3 Barnets åsikt när sådan åsikt kan rimligen fastställas;
16.4 Varje sökandes förmåga och vilja till ledning och uppfostran av barnet, till livets nödtorft och till barnets särskilda behov;
16.5 Barnets kulturella bindningar och religiösa tillhörighet;
16.6

Betydelsen och fördelen för barnet med delat föräldraskap
16.7

Vikten av relationen mellan barnet och barnets hel- och halvsyskon , far- och morföräldrar och andra medlemmar i barnets storfamilj;
16.8

Av föräldrar föreslagna planer för föräldraskap;
16.9

Barnets förmåga att anpassa sig till föreslagna planer för föräldraskap;
16.10 Varje förälders vilja och förmåga att främja och uppmuntra ett nära och bestående relation mellan barnet och den andra föräldern;
16.11

Varje bevisad händelse av familjevåld som har begåtts av en part som söker beslut om föräldraskap;
16.12

Det skall inte finnas någon preferens för någon av föräldrarna beroende enbart på förälderns kön;
16.13

Varje förälders visade vilja att deltaga i den föreskrivna utbildningen; och
16.14

Varje annan faktor som av domstolen har bedömts vara relevant i föreliggande tvist om delat föräldraskap.
17.

Kommittén rekommenderar att skilsmässolagen kompletteras så att parterna i förhandlingar enligt skilsmässolagen kan välja endera av Kanadas officiella språk som språket för förhandlingarna
18. Emedan den federala regeringen är enligt lag ålagd att granska de federala riktlinjerna för stöd till barn inom fem år efter dess införande, rekommenderar kommittén att justitieministern påbörjar så tidigt som möjligt en omfattande granskning riktlinjerna med tanke på jämställdhet mellan könen och barns rätt till ekonomiskt stöd från båda föräldrarna, och att ge särskild uppmärksamhet till följande av kommittén identifierade frågor:
  18.1 Införande av kommittén föreslagna nya begrepp och språkbruk i federala riktlinjer för stöd till barn;
  18.2 Nuvarande beskattningsreglers inverkan på underhåll till barn och skattereglernas lämplighet för underhåll till barn enligt federala riktlinjer för stöd av barn och på föräldrars möjligheter att klara andra ekonomiska skyldigheter, såsom skyldigheter mot barn i andra eller efterföljande relationen.
  18.3

Önskemålet att man tar i beräkning båda föräldrars inkomst eller ekonomiska förmåga när man beslutar om storleken av underhåll till barn, inklusive 40% regeln för att bestämma om det föreligger ” delat föräldraskap;
  18.4 Erkännande av att underhållsbetalare har kostnader under tiden för omsorg om barn;
  18.5

Erkännande av att ena föräldern åsamkas ökade kostnader när den andra föräldern, som har barnet, flyttar;
  18.6

Föräldrars bidrag till ekonomiskt stöd till vuxna barn som genomgår eftergymnasial utbildning.

  18.7

Möjligheten för föräldrar att avsäga sig federala riktlinjer för stöd av barn; och

  18.8

Inverkan från federala riktlinjer för stöd av barn på socialbidragsmottagande parternas inkomst.

19. Kommittén rekommenderar att den federala regeringen arbetar tillsammans med provinser och territorier för utveckling av ett landsomfattande koordinerat agerande vid underlåtenhet att följa domar/beslut om föräldraskap, innefattande både terapeutiska och straffliga element. Åtgärderna bör inkludera ingripande på ett tidigt skede, program för föräldrautbildning, policy för kompensation av förlorad umgänge , rådgivning till familjer med föräldraskapstvister, medling och, i fall med upprepad trots, straffrättsliga åtgärder mot föräldrar som olagligt trotsar dom/beslut om föräldraskap.
20.

Kommittén rekommenderar att den federala regeringen upprättar nationellt dataregister över domar/beslut om delat föräldraskap.
21.

Kommittén rekommenderar att provins- och territorieregeringar avser komplettera sina familjelagar för att stadga att vidhållande och främjande av relationen med mor- och farföräldrar och andra medlemmar i storfamiljen är för barnets bästa och att sådana relationer bör inte bli avbrutna utan att det föreligger betydande skäl med tanke på barnets välbefinnande.
22.

Kommittén föreslår att den federala regeringen styr genom att garantera lämpliga resurser för följande nya åtgärder som kommittén har funnit vara kritiska för arbetet med att skapa en familjelagstiftning och praxis som är mer fokuserad på barn:
22.1

Inrättande av enhetliga familjedomstolar över hela Kanada, inklusive goda resurser för ingripanden och åtgärder som syftar till att säkerställa att domar/beslut om föräldraskap följs, såsom åtgärder för ingripanden i tidigt skede, utbildning av föräldrar , policy för kompensation av förlorad umgänge, rådgivning till familjer och barn, och medling;
22.2 Civilrättsligt bistånd för att säkerställa att parter i tvist vid ansökan om föräldraskap inte blir dömda i förväg på grund av avsaknad eller otillräcklig juridisk rådgivning;
22.3 En barnkommisionär, en till parlamentet rapporterande tjänsteman vid parlamentet som har överinseende och befrämjar omsorg och barnets bästa i enlighet med skilsmässolagen och andra federala ansvarsområden;
22.4

Att tillhandahålla juridiskt ombud för barn när domare utser det;
22.5

Program för utbildning av föräldrar;
22.6

Program för övervakat umgänge; och
22.7 Förbättrade möjligheter för yrkesutbildning för domare som är intresserade av konceptet med delat föräldraskap formulerad av denna kommitté, separationens påverkan på barn, och vikten av att upprätthålla relationer mellan barn och dess föräldrar och medlemmar i storfamiljen.
23 Kommittén rekommenderar att den federala regeringen fortsätter att arbeta med provinser och territorier för att påskynda inrättande av enhetliga familjedomstolar, eller domstolar av liknande slag, i alla domsagor i Kanada.
24

Kommittén rekommenderar att enhetliga familjedomstolar, i tillägg till deras uppdrag att döma i mål , tillhandahåller en mångfald av icke processrättsliga tjänster, som kunde infatta
24.1

rådgivning till familjer och barn,
24.2

publik juridisk utbildning

24.3

service för utvärdering och förmedling
24.4

för att lyssna på och stödja barn som erfar svårigheter stammande från föräldrars separation eller skilsmässa, och
24.5 en sakadministration inklusive tillsyn av implementering av genomdrivande domar över föräldraskap.
25.

Kommittén rekommenderar att, så mycket som möjligt, provins- och territorieregeringar, juristsamfund och domstolsadministrationer arbetar för prioritet för tillämpning av delat föräldraskap, före andra familjerättsliga saker i tvister.
26. Kommittén rekommenderar att i ärenden angående föräldraskap enligt skilsmässolagen erkänns och betonas vikten av båda parters närvaro vid varje förhandling, och att man undviker att lita på enpartsförhandlingar så mycket som möjligt.
27.

Kommittén rekommenderar att domar avseende delat föräldraskap är mer detaljerade, läsbara och förståeliga för inkallade polistjänstemän som skall följa dem.
28. Kommittén rekommenderar att provins- och territorieregeringar undersöker en mängd sätt för att öka allmänhetens medvetande om separationers påverkan på barn och, i synnerhet, aspekten att föräldrars uppförande vid relationens sammanbrott kan vara högst skadligt för barn, och att starta utbildningsprogram så allmänt som möjligt. Kommittén rekommenderar att den federala regeringen i så stor utsträckning som möjligt bidrar till sådana ansträngningar inom sin juridiktion, inklusive med ekonomiska medel.
29. Kommittén rekommenderar att den federala regeringen utökar det ekonomiska stödet till program som hålls av sammanslutningar för par som önskar undvika separation och skilsmässa eller önskar stärka sin äktenskapliga relation.
30. Kommittén rekommenderar att skilsmässolagen kompletteras så att det erfordras (a) att förälder som önskar byta bostadsort tillsammans med barn och det nya avståndet skulle nödvändiggöra ändring av överenskommelse eller dom om föräldraskap, söker rättsligt tillstånd minst 90 dagar före föreslagen flyttning och (b) att den andra föräldern meddelas samtidigt.
31. Kommittén rekommenderar att provinser och territorier samt berörda yrkesmässiga sammanslutningar utvecklar kriterier för auktorisering av familjemedlare och för socialarbetare samt för psykologer som har att göra med utvärdering avdelat föräldraskap
32. Kommittén rekommenderar att federala, provinsiella och territoriella regeringar arbetar tillsammans för att befrämja utveckling av effektiva modeller för tidig upptäckt av högkonfliktfamiljer vid ansökan av äktenskapsskillnad. Sådana familjer bör ledas till särskilda konfliktlösande processer och erbjudas anpassad hjälp för att förbättra resultatet för deras barn.
33. Kommittén rekommenderar att de som yrkesmässigt träffar barn som genomlever föräldrars separation, erkänner att ett barns önskan att inte ha kontakt med en förälder kan avslöja ett betydande problem och det bör resultera i att familjen omedelbart hänvisas till terapeutiskt ingripande.
34. Kommittén rekommenderar att federala, provinsiella och territoriella regeringar arbetar gemensamt för att befrämja tillgången till planer för föräldraskap med övervakning till hjälp för kanadensare i alla delar av Kanada.
35.

Kommittén rekommenderar att skilsmässolagen kompletteras så att resurser utan förbehåll ges till planer för föräldraskap med övervakning där det finns behov av främjande av fortsatt kontakt mellan förälder och barn i en övergångssituation eller där det finns klara bevis på att barnet behöver skydd.
36.

Kommittén rekommenderar att provins- och territorieregeringar kräver att barnaskyddsorgans undersökningsrapporter delges av domstol tillsatta utredare som har till uppgift att granska familjer som har varit föremål för sådana undersökningar.
37. Kommittén rekommenderar att justitieministern i Kanada och provinserna tillsammans med polisstyrkan och polisorganisationen ser till att alla order i fall med barnarov stadgar uttryckligen deras nationella tillämpning och genomdrivande.
38.

Kommittén rekommenderar att justitieministern i Kanada arbetar för ett koordinerat nationellt agerande vid problem med barnarov inom Kanada.
39. Kommittén rekommenderar att självsvåldigt bortförande av barn från familjehem utan lämpliga arrangemang för kontakt mellan barnet och den andra föräldern blir ansedd som stridande mot barnets bästa, med undantag av nödfall.
40.

Kommittén rekommenderar att förälder som har självsvåldigt bortfört ett barn skall inte tillåtas att åberopa tiden då denna förälder tog ensam hand om barnet, oberoende av tidslängden, som motiv för dom på enskilt föräldraskap.
41. Kommittén rekommenderar att den federala regeringen implementerar rekommendationerna enligt ”Sub-Committee on Human Wrights” och ”International Develpment of the House of Commons Standing Committee on Foreign Affairs and International Trade” benämnd ”International Child Abduction: Issues for Reform”.
42.

Kommittén rekommenderar att utrikesministern och passmyndigheten fortsätter att undersöka metoder för förbättring av identifiering av yngre barn i resedokument och betänker främjande av att alla barn förses med egna pass.
43.

Kommittén rekommenderar att den federala regeringen vid behandling av avsiktligt falska anklagelser om övergrepp eller försummelse bedömer det lämpliga i att falska anklagelser i familjetvister bedöms enligt kriminallagens anvisningar om falska påståenden och utvecklar riktlinjer för åtgärder vid klara fall av illvilligt agerande, trots av domstolsbeslut eller mened.
44. Kommittén rekommenderar att den federala regering arbetar tillsammans med provinser och territorier för att uppmuntra att barnens välfärdsbyråer antecknar undersökningar över anklagelser om övergrepp som har gjorts i samband med föräldratvister, för att utgöra statistisk bas för bättre förståelse av problemet.
45. Kommittén rekommenderar att den federala regeringen åtager sig att ytterligare samråda med ursprungsbefolkningens organisationer och samhällen i Kanada om saker angående delat föräldraskap som är särskilt viktigt för dessa samhällen, med synpunkten att utveckla en tydlig handlingsplan att införas vid lämplig tid.
46.

Kommittén rekommenderar att den federala regeringen tar som bas för sådan samråd de familjerelaterade rekommendationerna i ”Royal Commissission on Aborginal Peoples” arbetar för deras implementering.
47.

Kommittén rekommenderar att den sexuella preferensen inte skall betraktas som en negativ faktor vid förberedelse av beslut om delat föräldraskap.
48.

Kommittén rekommenderar att utrikesministern arbetar för att 1996 års HAAG konvention undertecknas och ratificeras så snart som möjligt.

Original: For the Sake of the Children, Special Joint Committee on Child Custody
and Access, Summary of Recommendations, Kanada, december 1998.

Översättning från engelska av UFR, Umgängesrätts Föräldrarnas Riksförening. 1999-10-28

< tillbaka