Justitiedepartementet
Enheten för processrätt och domstolsfrågor
103 33 Stockholm
Yttrande över promemorian "Hovrättsprocessen i framtiden" Ds 2001:36
Långvariga, upprepade, traumatiska och kostsamma domstolsprocesser.
UFR har begränsat sig till att lämna synpunkter på promemorians konsekvenser på det familjerättsliga området.
Att införa prövningstillstånd i hovrätt för något så allvarligt som umgänges- och vårdnadstvister anser vi vara förkastligt med nuvarande föräldrabalk. Rättssäkerheten ställs nämligen åt sidan för dessa utsatta barn till förmån för samhällets tro att prövningstillstånd ska minska statens utgifter.
Vill man minska processerna, lidandet för parterna och samhällets kostnader så borde istället jämställt föräldraskap gälla, oavsett kön, etnisk tillhörighet eller civilstånd.
Med en sådan ordning väcks talan först när någon av föräldrarna, eller myndighet, anser det vara befogat med prövning av vårdnaden. De fall som då kommer upp i domstol hör verkligen hemma där. Och inte som idag, att föräldrar måste vända sig till domstol för något så självklart som att få vara förälder om denne är av manligt kön och inte är gift med barnets moder.
UFR anser vidare att kompetensen hos våra domstolar när det gäller vårdnadstvister är mycket skiftande. Vi skulle därför gärna se att kompetensen höjdes avsevärt, alternativt att särskilda domstolar inrättades för den här typen av mål.
Domstolar bör inte längre tillåtas att själv generera sina domskäl vilket i dag ofta sker i mål om umgänge och vårdnad. Ett exempel är när domstolen i början av processen beslutar att inte skyndsamt ta upp frågan om var barnet skall bo eller beslutar i denna fråga. I dom som kan komma mer än ett år senare kan domstolen ange följden av sitt tidigare beslut som domskäl i sin dom.
Dagens domstolsprocessande är bara symtom på en i grunden djupt orättfärdig föräldrabalk. Vill man minska uppslitande, traumatiska och kostsamma rättsliga processer så måste föräldrabalken reformeras från grunden.
Generellt sett måste tiderna mellan domstolsbeslut och verkställighet kortas betydligt. Den långa och traumatiska tid som nu förflyter innebär att barnet förlorar en viktig del av sin barndom.
Det är heller knappast rimligt att beslut från allmän domstol i praktiken inte gäller utan att verkställighet måste ske vid förvaltningsdomstol. UFR känner till många fall där barn och förälder inte kunnat återförenas trots flertalet domar om verkställighet.
Skälet till denna nonchalans av domstolsbeslut står sannolikt att finna i det faktum att det saknas verksamma påföljder för övergreppen. Böter kan man nämligen strunta i, om man inte kan eller vill, vilket är mycket vanligt förekommande.
Faktum är dessvärre att 21 kap. föräldrabalken ur påföljdssynpunkt jämställer umgängessabotage med smärre trafikförseelser. UFR anser att umgängessabotage är så pass allvarligt att denna form av barnmisshandel borde falla under allmänt åtal.
UFR anser att Sveriges föräldrabalk på ett diskriminerande sätt särbehandlar barn till ogifta föräldrar.
Frågan belyses bättre om vi tänker oss att fader och moder byter plats i föräldrabalken. De flesta av oss inser då hur otidsenlig vår nuvarande lagstiftning ter sig. Fadern blir med dagens regelverk automatisk fråntagen vårdnaden när barnet är fött utom äktenskapet. Barnet blir med automatik fråntagen sin pappa som vårdnadshavare. Med tanke på att majoriteten av barnen föds utom äktenskapet är detta ett stort problem som i många fall leder till rättsliga processer som hade kunnat undvikas om regelverket hade behandlat barn och föräldrar lika oavsett kön och civilstånd.
Domstolarna har sedan 1998 möjlighet att döma till gemensam vårdnad mot en förälders vilja, vilket i och för sig är ett steg i rätt riktning. Men det i botten otidsenliga presumtionen att modern är en bättre förälder än pappan och därmed i praktiken ensam bestämmer om barnet ska få en fullvärdig pappa kan knappast vara förenligt med den människosyn som de flesta av oss stödjer.
Ett samhälle som anser att föräldrar och barn är olika värda enbart pga kön och civilstånd har en lång väg att vandra när det gäller jämställdhet.
Stockholm 2001-10-15
UFR - Umgängesrätts Föräldrarnas Riksförening
Ray Holmlund e.u